Romer diskrimineras fortfarande
Romerna i Finland har flera erfarenheter av diskriminering på alla livsområden. Det här framkommer i minoritetsombudsmannens nya utredning.
Enligt minoritetsombudsmannen visar Annorlunda varje dag - En utredning om romers erfarenheter av diskriminering att det är absolut nödvändigt att ingripa i enskild vardagsdiskriminering effektivare än tidigare. De politiska programmen måste konkretiseras bättre än tidigare och föras ner på lokal- och individnivå, skriver minoritetsombudsmannen i ett pressmeddelande.
Sammanlagt 68,7 procent av de romer som intervjuades i samband med utredningen berättar att de har upplevt diskriminering i någon form under det senaste året. Siffran är exceptionellt hög. Romerna upplever mer diskriminering än somalier och ryskspråkiga som bor i Finland.
– De här siffrorna är sorgliga. Vi visste visserligen att den romska minoriteten i Finland är en diskriminerad grupp men vi kunde nog inte vänta oss så här höga siffror. Utredningens resultat måste väcka finländarna att inse vilken omfattande samhällelig orättvisa det handlar om, säger minoritetsombudsman Eva Biaudet i pressmeddelandet.
Diskriminering kan leda till marginalisering
Om likabehandlingen av romer och deras position i samhället ska förbättras, räcker det inte att myndigheternas arbete mot diskriminering blir effektivare. Minoritetsombudsmannen presenterar åtgärder för myndigheter, serviceproducenter och privatpersoner för att minska diskrimineringen. Gemensamt för dessa åtgärder är att de strävar efter att genom dialog mellan majoriteten och romerna lösa också enskilda problemsituationer.
– Diskriminering skadar människovärdet djupt och kan i värsta fall leda till marginalisering. Majoriteten måste bryta sig loss från fördomarna och möta romerna som individer i alla livssituationer, säger Biaudet.
Tidningen Helsingin Sanomat var med då undersökningen presenterades.
– Romer utsätts för diskriminering genast då de stiger ut genom hemdörren, sa överinspektör Sarita Friman-Korpela som sitter i romernas rådgivande delegation.
I forskningen beaktades också omständigheter som kan försvåra till exempel jobb- eller bostadssökning, skriver HS. Helsingforsbon Alida Friman påminner att flera romer använder arbetskläder till exempel i vårdjobb.
– Problemet ligger i att flera romer inte kommer längre än till intervjun. Man ser inte att det finns en människa inne i dräkten, sa Friman då undersökningen presenterades.
Sammanfattning: Michaela von Kügelgen / Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
hatretorik anders chydenius studentkår krigsbarn riksbankens jubileumsfond henrik meinander globalisering finlands akademi familj regnbågsfamilj tove jansson stad sibelius vetenskapsrådet bildgalleri nato medborgarforskning sexuella minoriteter public service främlingsfientlighet socialt arbete runeberg blockpolitik östersjön romer tvåspråkighet sls eu-valet sverigefinländare innovation gästkrönika läsförmåga partiledare valforskning hanaholmen journalistik genusforskning pisa kultur demokrati flerspråkighet lärarutbildning doktorandstudier sociala medier finlandssvenskhet minoritetspolitik välfärdssamhälle pedagogik högskolepolitik forskningsfinansiering sverige svenskan i finland unga forskare partier addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare minoritet nordiska ministerrådet webbarkiv digitalisering pressen försvarssamarbete samer val språkfrågor partijämförelse ungdomar helsingfors universitet jämställdhet forskningspolitik universitetsreformen ekonomi eu historia demokratins drivkrafter magma invandring migration extremism finskan i sverige hälsopolitik krig bokmässan öppna data sociologi rasism yttrandefrihet medborgarinitiativ ungdomsförbund åbo akademi stockholms universitet tryckfrihet högerextremism feminism språkpolitik granskning islam konfliktforskning språkbad studentpolitik ukä selma lagerlöf kulturpolitik svenska tiden akademisk frihet dialekter edelfelt flyktingar open access tankesmedja