Forskningen viktig för framtiden

I Sverige varnar stiftelsen Forska Sverige i en ny rapport för att Sverige som forskningsnation börjar bli omkörd av andra länder. Finland klarar sig något bättre i jämförelserna men i Finland handlar oron om nedskärningarna i utbildningen och att vetenskapen inte längre värderas lika högt.

Forska Sverige har gjort en åtgärdsplan med fjorton punkter för att stärka life science (bland annat bio- och medicinteknik) i Sverige. Enligt stiftelsen är stärkt finansiering av medicinsk forskning en förutsättning för att Sverige ska vara konkurrenskraftigt inom life science.

– Utöver långsiktigt stark finansiering behöver åtgärder ske för att öka kvaliteten inom akademin, öka samverkan mellan vård, företag och akademi, dra nytta av digitalisering och förbättra näringslivsklimatet. Det räcker inte bara med en åtgärd, man måste driva olika förändringar parallellt. Den svagaste länken drar alltid ner resten, säger Anna Nilsson Vindefjärd.

Hon lyfter fram att Sverige måste bli mer attraktivt för kunskapsbaserade företag.

– Företagen vill verka i länder med de bästa forskarna, men näringslivsklimatet är också viktigt. Om tre eller fyra länder är ungefär likvärdiga vad det gäller tillgång till kompetens spelar frågor som samverkan med vård, effektiva myndigheter och skatter också en viktig roll och detta kan regeringen påverka, säger Nilsson Vindefjärd.

Också Lea Ryynänen-Karjalainen lyfter fram vikten av medicinsk forskning och långsiktiga finansieringsmodeller.

– Det behövs en bra och offentligt finansierad grundforskning för att vi också ska kunna forska i till exempel Finlandsspecifika sjukdomar. Jag måste ändå säga att det har gjorts väldigt mycket fin forskning i Finland.
 

Lea Ryynänen-Karjalainen efterlyser en förståelse för vetenskapen. Det går inte att jämföra vetenskap med näringslivets kvartal.

– Det går inte att säga att forskningen ska ske på ett visst sätt, man måste våga ta risker och göra misstag. Nya forskningsrön kan komma när som helst.

Enligt Ryynänen-Karjalainen fattas de bästa besluten baserade på forskning.

– Nu är det viktigt att olika aktörer samverkar och att det finns en vilja att ta reda på saker. Finland är ett litet land – varför pratar vi inte med varandra?

Lea Ryynänen-Karjalainen skickar ändå ett tack till Undervisningsministeriet som enligt henne jobbat på att öka dialogen.

– Mer orolig är jag för riksdagen och hur kommunikationen där ser ut. Jag önskar att de kunde tänka på de långvariga effekterna av ett beslut i stället för att syssla med partipolitik och politisk retorik. Nu borde vi koncentrera oss på att lösa problemen tillsammans över de ideologiska gränserna.

På Forska Sverige menar man att trycket är hårt inför den kommande forskningspropositionen.

– Det finns alltid kortsiktiga viljor men det handlar om hela Sveriges framtid. Det är viktigt att regeringen visar framfötterna och gör klart att forskningen är viktig, säger Anna Nilsson Vindefjärd.

Enligt henne är det nu väldigt stora beslut som fattas – forskningspropositionen lägger ambitionsnivån för de kommande tio åren.

– Det är kunskap och innovation Sverige kan konkurrera med globalt och jag är hoppfull. En stark proposition skulle ge forskare och företagare, både i Sverige och internationellt, en tydlig signal om att det är i Sverige man ska vara om man vill satsa på forskning, vilket i sin tur skulle stärka Sverige på många sätt, säger Nilsson Vindefjärd.

Text: Michaela von Kügelgen / Addeto