Heller Sahlgren ifrågasätter det finländska utbildningssystemet
Den svenska forskaren Gabriel Heller Sahlgren ifrågasätter den glansiga bilden som getts av det finländska skolsystemet. På ett seminarium i Helsingfors presenterade han sina teser.
Sedan de första Pisaresultaten 2001 har den finländska skolan och Finlands utbildningssystem rosats runtom i världen. På sistone har resultaten dock börjat dala, och Gabriel Heller Sahlgren pekar i sin färska bok ”Real Finnish Lessons. The True Story of an Education Superpower” på att de tidigare, goda resultaten bland annat berodde på en hierarkisk och omodern skolkultur.
– Lärarauktoriteten och lärarnas status i samhället har långtgående traditioner i Finland, sade Heller Sahlgren till Svenska Yle i samband med seminariet som ordnades av tankesmedjan Magma.
PISAundersökningen mäter inte utbildningspolitik
Enligt Svensk Presstjänst (SPT) sade Heller Sahlgren (på bilden) att det inte finns några forskningsresultat för varför Finland fick så goda resultat i de första Pisajämförelserna.
– De finska skolorna hyllades länge på ett ganska okritiskt sätt. Man har börjat ifrågasätta slutsatserna först då Finland började halka nedåt i Pisarankningarna, säger Heller Sahlgren enligt SPT.
– Pisaundersökningarna mäter inte hur bra utbildningspolitiken är utan hur bra eleverna klarar provet.
Heller Sahlgren, forskningschef vid brittiska Centre for the Study of Market Reform of Education (CMRE) och forskare vid London School of Economics, sade enligt Svenska Yle att det är viktigt med nya färdigheter i ett föränderligt samhälle och att han inte vill vara den sura svensken som rackar ner på de finländska reformerna, men att det kanske lönar sig att inse att man gått väldigt långt i skolreformerna i Sverige.
– Skolpolitiken borde kanske vara en bromskloss när det gäller förändringar. Lite mindre av det goda så att säga, sade Heller Sahlgren enligt Svenska Yle.
Text: Addeto
Läs också: ”Finlands skolframgångar beror inte på politiska reformer”
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
finlands akademi familj regnbågsfamilj tove jansson stad sibelius vetenskapsrådet hatretorik anders chydenius studentkår krigsbarn riksbankens jubileumsfond henrik meinander globalisering socialt arbete runeberg blockpolitik östersjön romer granskning språkpolitik feminism högerextremism tryckfrihet stockholms universitet innovation gästkrönika läsförmåga rasism sociologi öppna data bokmässan magma demokratins drivkrafter partiledare valforskning hanaholmen kultur historia flerspråkighet universitetsreformen helsingfors universitet forskningspolitik jämställdhet välfärdssamhälle pedagogik ungdomar partijämförelse forskningsfinansiering sverige försvarssamarbete partier svenskan i finland unga forskare addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare nordiska ministerrådet webbarkiv minoritet digitalisering högskolepolitik pressen minoritetspolitik finlandssvenskhet samer val språkfrågor lärarutbildning sociala medier doktorandstudier demokrati pisa ekonomi eu invandring migration genusforskning journalistik sverigefinländare eu-valet sls tvåspråkighet extremism finskan i sverige hälsopolitik krig främlingsfientlighet public service sexuella minoriteter medborgarforskning nato bildgalleri yttrandefrihet medborgarinitiativ ungdomsförbund åbo akademi svenska tiden akademisk frihet dialekter edelfelt flyktingar open access tankesmedja islam konfliktforskning språkbad studentpolitik ukä selma lagerlöf kulturpolitik