Blockpolitik eller regnbågsregering?
I Sverige skulle det vara omöjligt för Socialdemokraterna och Moderaterna att samarbeta i regeringen, medan Socialdemokraterna och Samlingspartiet flera gånger bildat regering tillsammans. Professor Åsa von Schoultz reder ut skillnaderna mellan finländsk och svensk politik.
– Skillnaderna i regeringskonstellationer beror på traditioner och på den politiska kulturen, inte på det politiska systemet i sig, säger professor i statsvetenskap Åsa von Schoultz i en intervju för Addeto.
Enligt henne finns det en stark kultur av samarbete över vänster-högerfalangen i Finland som delvis beror på att Centern är ett så stort parti.
– Centern spjälkar upp politiken i Finland, i Sverige är det mer vänstern mot högern.
von Schoultz påminner om att politik i grunden handlar om att få makt och att utveckla ett idealsamhälle.
– Idealen är tydligare i svensk politik och får också därmed större betydelse.
Åsa von Schoultz ser väldigt stora fördelar med blockpolitiken – framför allt om man ser på saken ur väljarnas synvinkel.
– Valresultatet blir mer förutsägbart. Det blir antingen en höger- eller en vänsterregering. Det gör det tydligare för väljarna som kan välja det ena eller det andra.
Samtidigt innebär blockpolitiken också att väljarna kan utkräva politikerna på ansvar eller rösta på det regeringsalternativ man har högst förtroende för.
– Allt det här försvinner i det finländska systemet, väljarna kan inte påverka vilken typ av politik som kommer att föras efter valet.
Behövs tydligare signaler från partierna
Enligt von Schoultz behöver Finland ändå inte införa blockpolitik, men tydligare signaler från partierna är att önska.
– De finländska partierna kunde redan innan valet signalera vilka som vill regera tillsammans och är färdiga att jobba ihop. I nuläget vet inte väljarna vad de får.
Regeringsbildningen efter riksdagsvalet 2011 var inte heller enkel och till slut landade man vid en regnbågsregering bestående av sex partier. Under år 2014 har två av partierna, De Gröna och Vänsterförbundet, valt att lämna regeringen.
– Ingen var nöjd, det visar sig nu när partierna hoppar av. Det blir inte en effektiv politik när man alltid måste kompromissa. Det här har lett till att man i Finland inte lyckats fatta beslut om till exempel vårdreformen och om den ekonomiska krisen.
von Schoultz säger ändå att situationen inte är enkel och att det inte finns några enkla lösningar.
– Men det finns ingen inbyggd logik som öppnar sig för väljarna. Efter valet kan regeringen bildas hur som helst.
Isoleringen verkar inte fungera
Finns det något som Sverige och Finland kan lära sig av varandra?
– Man kan inte ta en politisk kultur och prångla den på ett annat system, men jag tycker att finska politiker kunder lära sig att vara tydligare i valrörelsen.
Åsa von Schoultz lyfter samtidigt upp journalisternas ansvar – politikerna blir inte tydligare i sina utsagor om inte journalisterna tvingar dem att vara det.
– Gör budskapet mer konkret och tydligt, hälsar von Schoultz till de finländska politikerna.
Också den finländska politiken har något som Sverige kunde lära sig av.
– Den finländska pragmatismen och sättet man hanterar Sannfinländarna är bättre än läget i Sverige med Sverigedemokraterna.
Politiken i både Sverige och Finland har ändrats på grund av resultaten i de senaste valen. I Finland klarade sig Sannfinländarna väldigt bra i riksdagsvalet år 2011 och i det svenska riksdagsvalet år 2014 fördubblade Sverigedemokraterna sitt stöd.
– Den enda anledningen att frångå blockpolitiken i Sverige skulle vara att isolera Sverigedemokraterna. Men isoleringstaktiken har uppenbarligen inte lyckats och det är kanske inte klokt att fortsätta på samma sätt eftersom partiet får en martyrställning. De svenska politikerna kunde se hur situationen hanteras i Finland.
von Schoultz påminner ändå att Sverigedemokraterna och Sannfinländarna är olika sorters partier från grunden och är därför inte helt jämförbara, men de har ändrat förutsättningarna för politiken.
– Grundlogiken i både svensk och finländsk politik var mycket lättare att kommentera för fyra år sedan än nu. Den politiska verkligheten har ruskats om med en ny aktör på respektive arena. Jag vet inte var politiken kommer att landa och det är svårt att se hur det politiska landskapet och samarbetsmöjligheterna ser ut om några år, avslutar von Schoultz.
Text: Michaela von Kügelgen / Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
studentpolitik språkbad konfliktforskning islam tankesmedja open access flyktingar edelfelt dialekter akademisk frihet svenska tiden kulturpolitik selma lagerlöf ukä medborgarinitiativ yttrandefrihet bildgalleri nato medborgarforskning sexuella minoriteter public service främlingsfientlighet socialt arbete runeberg blockpolitik finskan i sverige extremism tvåspråkighet sls eu-valet sverigefinländare innovation genusforskning migration invandring magma demokratins drivkrafter ekonomi pisa demokrati flerspråkighet forskningspolitik jämställdhet helsingfors universitet ungdomar partijämförelse språkfrågor val sverige försvarssamarbete pressen partier svenskan i finland unga forskare addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare nordiska ministerrådet webbarkiv minoritet digitalisering forskningsfinansiering högskolepolitik pedagogik välfärdssamhälle minoritetspolitik finlandssvenskhet samer doktorandstudier lärarutbildning sociala medier universitetsreformen eu historia kultur journalistik hanaholmen valforskning partiledare hälsopolitik krig bokmässan öppna data sociologi rasism läsförmåga gästkrönika ungdomsförbund åbo akademi stockholms universitet tryckfrihet högerextremism feminism språkpolitik granskning romer östersjön tove jansson regnbågsfamilj familj finlands akademi globalisering henrik meinander riksbankens jubileumsfond krigsbarn studentkår anders chydenius hatretorik vetenskapsrådet sibelius stad