Kortare arbetstid kräver påtryckningar
I en färsk avhandling analyseras hur diskussionen kring förkortad arbetstid gått. Några ändringar kommer knappast att ske av sig själv.
Det har forskats en hel del i förkortad arbetstid de senaste åren. Professor John Ashton, direktör för Storbritanniens folkhälsoinstitut, föreslog för ett par år sedan att landet borde övergå till en fyra dagars arbetsvecka för att motverka stress i arbetslivet, ge folk mera tid med familjen och minska på arbetslösheten. I Göteborg gav försök med sextimmarsdagar för anställda på ett äldreboende mera ork och glädje, enligt de anställda.
I en färsk avhandling vid Uppsala universitet gör filosofie doktor Linn Spross en ekonomiskhistorisk analys av hur diskussionen kring ämnet gått och har granskat alla statliga utredningar som gjorts i ämnet i Sverige mellan 1919 och 2002.
– Jag har tittat på hur den har formulerats som en fråga. Det som är intressant är att det är en fråga som har rört på sig. Den har betytt många olika saker. Diskussionen om vad arbetstidsförkortning kostar och vem den är bra för har sett väldigt olika ut under olika perioder, säger Linn Spross i ett pressmeddelande från Uppsala universitet.
Enligt Spross har staten tyckt att frågan varit viktig eftersom det gjorts så många utredningar. Men att arbetstidsförkortning skulle slå igenom av sig själv är osannolikt.
– Man kan nog inte förvänta sig att arbetstidsförkortning är en fråga som välfärdsstaten kommer driva av sig själv. Om den ska leva vidare kommer det krävas starka påtryckningar från annat håll.
Linn Spross avhandling “Ett välfärdsstatligt dilemma: Statens formuleringar av en arbetstidsfråga 1919–2002” kan läsas på webben på Uppsala universitets publikationer.
Text: Addeto
Nyhetsarkiv
Senaste nyheter
Etikettmoln
studentpolitik språkbad vetenskapsrådet islam hatretorik anders chydenius flyktingar riksbankens jubileumsfond dialekter svenska tiden globalisering finlands akademi familj ukä medborgarinitiativ yttrandefrihet bildgalleri nato medborgarforskning feminism högerextremism stockholms universitet socialt arbete runeberg blockpolitik läsförmåga extremism tvåspråkighet sls eu-valet sverigefinländare innovation genusforskning migration invandring magma demokratins drivkrafter ekonomi pisa demokrati flerspråkighet forskningspolitik jämställdhet helsingfors universitet ungdomar partijämförelse språkfrågor val sverige försvarssamarbete pressen partier svenskan i finland unga forskare addeto jämför arbetsliv media utbildning addeto intervjuar politik samarbete norden avhandling skolfrågor forskningsprojekt finland forskare nordiska ministerrådet webbarkiv minoritet digitalisering forskningsfinansiering högskolepolitik pedagogik välfärdssamhälle minoritetspolitik finlandssvenskhet samer doktorandstudier lärarutbildning sociala medier universitetsreformen eu historia kultur journalistik hanaholmen valforskning partiledare hälsopolitik krig bokmässan öppna data sociologi rasism finskan i sverige gästkrönika ungdomsförbund åbo akademi främlingsfientlighet tryckfrihet public service sexuella minoriteter språkpolitik granskning romer östersjön tove jansson regnbågsfamilj selma lagerlöf kulturpolitik akademisk frihet henrik meinander edelfelt krigsbarn studentkår open access tankesmedja konfliktforskning sibelius stad