Medborgarforskning är allas forskning

Medborgarforskning eller citizen science är inget nytt men det är få som känner till begreppet. I grunden handlar det om att allmänheten hjälper forskare att samla in stora mängder data. Trots att det finns många fördelar med medborgarforskning är det fortfarande relativt okänt i Sverige och Finland.

– Redan Linné tog hjälp av folk som skickade in prover till honom, så att involvera allmänheten i forskning är inget nytt. Men de flesta vet inte vad medborgarforskning är, säger Cissi Askwall som är generalsekreterare på Vetenskap & Allmänhet (VA).

Medborgarforskning eller citizen science ger forskare chansen att få hjälp av allmänheten och å andra sidan allmänheten chansen att delta i forskningsprojekt som intresserar dem. Bland pionjärerna finns den finländska forskaren Johannes Leche som redan 1749 bad allmänheten om observationer av fåglar.

– I princip har medborgarforskningen startat från Finland, säger vetenskapsjournalisten Enni Sahlman.

Medborgarforskning är ändå relativt okänt i Finland, konstaterar hon. Sahlman har skrivit sin pro gradu-avhandling om medborgarforskning och berättar att det var svårt att hitta experter på ämnet i Finland.

– Medborgarforskningen utnyttjas inte så mycket i Finland och det finns inte heller så mycket forskning om ämnet här, säger Sahlman.

I Sverige har Vetenskap & Allmänhet samordnat ett massexperiment där skolklasser runt om i landet grävde ner tepåsar för att hjälpa forskare att undersöka jordens nedbrytningsförmåga.

– Vetenskap & Allmänhet har gjort massexperiment åtta år i rad. Årets experiment är inom humaniora och handlar om att dokumentera och analysera innehållet på anslagstavlor i Sverige, berättar Askwall.

I Finland finns det enligt Sahlman enskilda projekt, men samlad information om medborgarforskningsprojekt finns inte någonstans.

– Till exempel brukar Luomus (Naturhistoriska centralmuseet) hela tiden ha något projekt på gång och Astronomiska föreningen Ursa samlar aktivt in information om himlakroppar.

Sahlman nämner också rundradiobolaget Yles projekt #sota39. Inom ramen för projektet följdes händelserna från kriget 1939 upp på Twitter.

– Det var inte direkt medborgarforskning, men många deltog aktivt.

Både Cissi Askwall och Enni Sahlman ser stora fördelar med medborgarforskning. Dagens teknik medför helt nya möjligheter för allmänheten att ta del av forskningen. Det finns bland annat flera internationella sajter där vem som helst kan till exempel kategorisera galaxer.

– I praktiken kan vem som helst delta via internet i och med att deltagandet och instruktionerna är så lättillgängliga, säger Sahlman.

Möjligheterna når ändå en begränsad skara.

– Hittills är det mest naturvetenskapen som använder sig av det här, men det finns också exempel inom humaniora. I ett projekt hjälper allmänheten till med att transkribera gamla loggböcker, berättar Askwall.

Inom medborgarforskningen krävs ingen förhandskunskap men det är vanligt att forskarna gör en tutorial som hjälper den som är intresserad av att tolka materialet rätt.

– Det är ju både intressant och roligt, särskilt om man har ett specialintresse. VA jobbar med att forskning och allmänhet ska mötas och det är den växande medborgarforskningen ett bra exempel på, säger Cissi Askwall.
 

Utöver att allmänheten får en chans att delta i ett forskningsprojekt kan deltagandet också bidra till en större förståelse för forskning.

– Människor kan få en bättre inblick i vad forskning är och hur den går till. Det ökar deras vetenskapliga förmåga och förståelse, så kallad scientific literacy, säger Cissi Askwall.

Enni Sahlman påminner om att man med hjälp av medborgarforskning också snabbt kan samla in stora mängder data.

– Det är fint att det fortfarande i dag finns projekt med ett gemensamt mål och som förenar människor.

Medborgarforskningen kan till exempel lyfta en naturintresserad persons hobby till nästa nivå.

– Det finns mycket potential inom medborgarforskningen. Människor kan hjälpa forskningen och samtidigt lära sig. I Finland är det här än så länge en outnyttjad resurs, säger Sahlman.

Fastän medborgarforskningen inte utnyttjas så mycket än så länge är det trots allt ett växande fält. En viktig aspekt enligt Cissi Askwall är att allmänheten kan ta saken i egna händer och alla kan känna sig mer delaktiga.

– Det är säkert begränsat vilka som deltar, men det är en fantastisk möjlighet. På vissa håll i USA kan man låna mätinstrument på bibliotek så att enskilda personer kan organisera egna projekt inspirerade av forskning. Det är också viktigt att de som är med i ett medborgarforskningsprojekt får en rapport om resultaten när projektet avslutats, säger Askwall.
 

Inom medborgarforskning är det viktigt att kunna avgöra forskningens validitet.

– Kontrollen blir svårhanterlig om ett projekt innefattar hundratusentals människor, säger Sahlman.

Eftersom kännedomen om medborgarforskningen tills vidare är så pass låg ser Askwall utmaningar i hur allmänheten och forskare ska hitta varandra.

– Min förhoppning är att medborgarforskning på lång sikt ska väcka ett intresse för forskning.

Enligt Enni Sahlman finns det inga gränser för medborgarforskningens möjligheter.

– Speciellt nu när det sparas inom utbildningen skulle det löna sig att utnyttja medborgarforskning. Projekten ska vara lockande och gärna i spelformat. Kodare och forskare borde börja utveckla det här tillsammans, säger Sahlman.

Trots att det finns flera fördelar med medborgarforskningen finns det också utmaningar.

– Bland annat den etiska aspekten. Om medborgarforskningen är utformad som ett spel kan det vara några som lägger väldigt mycket tid på det, säger Cissi Askwall.

– Var går gränsen mellan en forskningsassistent och medborgarforskning? frågar Enni Sahlman.

Medborgarforskning på tre sätt

1. Vanliga människor hjälper forskare att samla data. Exempelvis massexperiment med skolklasser.
2. Allmänheten inbjuds att ge synpunkter innan beslut om forskning fattas av politiker. Inte så vanligt i Sverige eller Finland.
3. Medborgarforskning på gräsrotsnivå – extreme citizen science. Intresserade personer bygger egna instrument, samlar data och presenterar resultat. Syftet är att få en konkret förändring till stånd, till exempel att minska trafiken i ett visst område genom att visa hur stora föroreningar den genererar.

Har du deltagit i medborgarforskning? Vilken typ av projekt skulle du gärna se? Delta i diskussionen på Addetos Facebook-sida.

Text: Michaela von Kügelgen / Addeto